I Nyköping stod helt plötsligt erfarna socialdemokrater och hoppade som småbarn framför en godisbutik för att få sälja ut allmänyttan. Ilijan Baltjan (s) som samtidigt är förhandlare och vd och representerar det privata fastighetsbolaget Rikshem lyckades få vänsterpartiet och socialdemokratin att helt slänga sin tidigare omsorg om hyresgäster och allmänyttan. Då.. började jag fundera vad som var de bakomliggande faktorerna. Det landade i Fondgate !
Den här särskilda berättelsen om utförsäljningen av allmänyttan just i Nyköping följer du bäst på Nyköpingsbloggen om du är intresserad. Den historien kommer troligen tyvärr att sluta i en juridisk härva. Men det är en separat historia just för det som händer i Nyköping. Där krånglade det nog till sig lite extra för Rikshem genom att försäljningsplanerna kombinerades med affärer med byggbolaget PEAB.
Rikshemshärvan i Nyköping fick mig att börja fundera på vilka ägarna var och hur kapitalet till den smått sjuka expansion som Rikshem just nu genomför i Sverige. Planen lär vara att på några år etablera sig i ett 60-tal Svenska kommunen som den näst störste fastighetsägaren. Det är ett enormt kapital som krävs för den typen av expansion. Svenska företag brukar normalt beklaga sig över hur svårt det är att få fram kapital. Varför har det gått så enkelt för Rikshem?
De socialdemokratiska kommunalråden Sverige runt faller som käglor när socialdemokraten Ilijan Baltjan visar sig och säger att just din kommunen är en framtidskommun som "han vill investera i". Så som dörröppnare fungerar denne hybrid av socialdemokratisk affärsman till 95%. Men inte i alla kommuner i Allingsås säger socialdemokraterna nej till att sälja ut allmänyttan.
I Kalmar som är den senaste investeringsorten för Rikshem tillkommer något nytt förutom de vanliga köpet av en stor del av allmänyttan samt kommunala äldereboenden med långa hyresavtal och "löften" om ny produktion av hyresrätter..
Det framgår också att Rikshem AB och Kalmar kommun avsätter också vardera 5,5 miljoner för att tillsammans starta ett gemensamt utvecklingsbolag som till lika delar ska ägas av Rikshem och Kalmar kommunbolag. Syftet med bolaget är att främja besöksnäringen genom etablering av en internationell flyglinje eller flyglinjer till och från Kalmar Airport.
Det är spännande att våra pensionspengar skall hamna i en flyglinje via ett fastighetsbolag!
Rikshem som bolagskonstruktion är ett gigantist skalbolag med ett stort antal bolag. Senast jag sökte så var det ca 50 bolag, men det ändrar sig hela tiden . Strukturen och affärsupplägget känner vi igen från Akelius som måste vara en av landets skickligaste på att göra affärer utan att betala "onödig" skatt. Det skall bli mycket intressant att följa den framtida bolagsombildningen och hur ägaruttagen kommer att se ut i Rikshem. Frågan är i högsta grad aktuell i samband med Riksdagens debatter om räntesnurror mellan ägare och bolag.
Det jag tänkte försöka studera närmare är hur det gick till när just Rikshem fick tillgång till vårt pensionskapital. Vilka är individerna som gjort detta möjligt? Självklart hoppas jag att fler bloggare och media börjar fundera på samma tema. Det är lite stort för mig personligen, men jag tänker ägna några år till frågan för att det i grunden är en mycket viktig demokratifråga. Vem är det egentligen som styr och hur går det till?
Frågeställningen som medborgarna och riksdagen bör ställa sig är om uppköp av svensk allmänytta och kommunalt ägda äldreboenden är en rimlig och sund placering för våra pensionsmedel. Det finns många faror inte minst att en stor aktör som Rikshem driver upp hyror och byggkostnader och att vi därmed riskerar att hamna i en explosiv bostadsbubbla som i USA och nu senast Spanien.
En andra frågeställning vi alla kan ställa oss är om det är rimligt att ett fåtal herrar ges denna frihet att med statliga medel så kraftfullt ges makt att påverka svensk bostadsmarknad. Riksdagens styrning av AP-fonden måste ändå betraktas som nära icke existerande idag.
Den tredje frågeställningen är om det är rimligt att staten ägnar sig åt skalbolagsaffärer vars enda syfte är att skatteplanera för minimal skatt.
Den fjärde frågeställningen är av mer ekonomisk karraktär. Ett allmänyttigt bostadsbolag kan idag kunna få banklån kring 3%. Är det rimligt att AP-fonder och AMF slår ut banksektorn genom att politiskt aggresivt kräva en betydligt högre avkastning på sitt kapital. Allmänyttan skulle aldrig lånat till de avkastningskrav fonderna ställer på sitt ägda bolag Rikshem.
Ägarna till Rikshem är 4:e Ap-fonden och AMF. Fjärde Ap-fonden är en s.k. buffertfond med relativt fritt placeringsreglemente. Kapitalet är ca 220 miljarder kronor. Fjärde Ap-fonden är en statlig myndighet Fondens totala avkastning ska realt, det vill säga inflationsjusterat, uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en period av tio år. Det är avkastningen som enligt fondens analys krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder på lång sikt ska balansera.
I AMF har jag mina egna pensionspengar placerade så när det gäller AMF ser jag möjligheter att själv kunna ställa direkta frågor framöver..
AMF beskriver sitt engagemang i Rikshem from 2011 så här:
Under våren 2011 förvärvade AMF 50 procent av fastighetsbolaget Dombron Intressenter AB av Fjärde AP-fonden. Bolaget bytte senare under 2011 firma till Rikshem.
Året karaktäriserades av turbulens på de finansiella marknaderna och Stockholmsbörsen föll med 17 procent. AMFs totalavkastning uppgick till 2,4 procent.
Min egen fundering är om denna börsnedgång utslöst panik hos AMF så att man desperat satsade på snabba "säkra" pengar i fastighetsmarknaden.
AMF har några fina ord på sin hemsida som självklart gäller även för de bolag man direkt äger.
Professionalism skall vara vägledande i all verksamhet och anställda skall tillse att intressekonflikter mellan privatliv och verksamheten i företaget inte uppkommer. Bolaget eller våra kunder får inte ställas i skuggan av medarbetares personliga motiv. Uppmärksammas eller misstänks oegentligheter skall vi skyndsamt vidta de åtgärder som behövs
Så det skall bli mycket intressant att följa hur styrelse och ledning i AMF bedömer Rikshems aggerande. Nyköpingsbloggen bör vara en självklar läsning för styrelse och ledning.
Jag förstår att det är svårt att hänga med i allt jag skriver i den här bloggen men är du intresserad av allmänyttan, bostadsmarknaden, AP-fond, AMF så hoppas jag att läsningen framöver blir givande. Självklart handlar det mesta som sker i vårt samhälle om politik även om det tar sig uttryck i ekonomiska termer. Vad vill de olika partierna göra med våra pensionspengar. Är det en optimal lösning att slussa ut dem till Rikshem för att privatisera svensk allmänytta. Frågan är så gigantiskt stor att Riksdagen kommer att ta upp frågan till debatt. Just nu verkar MP klätra mot nya toppnivåer, K-G Bergström filosoferar över alliansens situation, Ask stoppar granskningen av säpos James-Bond-fest
DN begär handlingar och ASK hemligstämplar
Jag själv möter just problemet att allt i fastighetsaffärerna med Rikshem hemligstämplas. Det verkar vara en politisk strategi från socialdemokraterna i Nyköping. Moderaterna använder tydligen samma metod med hemlighetsstämpling i Riksdagen. I Nyköping skall man skydda affärsintresset och i Riksdagen är det Rikets säkerhet. Troligen är det bara några politiker som behöver skydda sig själva. Jag säger bara som vanligt. Samhället och även marknaden mår bäst av fri information och yttrandefriheten är något vi får slåss för varje dag.
Kommer ni ihåg Tintin-debatten. Det var en skitfråga om det inte hade varit just för att den berörde yttrandefriheten. Vi får hoppas att frågan om din och dina barns bostad blir lika väl belyst framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar